Här hittar du några av de vanligaste frågorna kring alkohol och alkoholmissbruk. Du kanske får svar på det du undrar över. 

• Hur vet man att man är alkoholist?
• Varför tål kvinnor mindre alkohol än män?
• Vad händer om man dricker alkohol när man är gravid?
• Finns det någon medicin som kan bota alkoholberoende?
• Påverkas den sexuella lusten av alkohol?
• Ett glas vin om dagen är väl bara nyttigt?

Hur vet man att man är alkoholist?
Utvecklingen från högkonsument till beroende tar sin tid, man blir inte alkoholist från den ena dagen till den andra. Tiden varierar för olika individer och är i regel kortare för kvinnor än för män. I dagligt tal brukar vi prata om alkoholister men inom vården och socialtjänsten använder man i regel begreppen missbruk och beroende.

Enligt de diagnoskriterier (ICD-10 och DSM –IV) som används är det en skillnad mellan begreppen. Beroende har med kroppslig tillvänjning att göra och är en allvarligare diagnos än missbruk. Missbruk/skadligt bruk kan vara situationsutlöst, t ex vid en skilsmässa eller pågå under en period i livet t ex under studietiden på högskolan eller universitetet. En person som tillfälligt missbrukar alkohol kan oftast övergå till ett socialt drickande när situationen förändras. Ett kontinuerligt missbruk kan så småningom leda till ett beroende som innebär ett mera tvångsmässigt alkoholintag. Alkoholen får då en allt större betydelse i livet på bekostnad av allt annat som tidigare varit viktigt. Ett beroende kräver oftast att personen ifråga helt slutar med alkoholen.

För att sätta diagnosen alkoholberoende enl DSM-IV krävs att minst tre av följande kriterier ska vara uppfyllda under loppet av en och samma tolvmånadersperiod.

1. Tolerans definierat som endera av följande:
   a) att man behöver en ökad mängd alkohol för att uppnå berusning eller annan önskad effekt
   b) att alkoholen ger en påtagligt minskad effekt vid fortsatt användning av samma mängd alkohol
   
2. Abstinens
   a) att man får de abstinensbesvär som är karakteristiska för alkoholen
   b) att man tar alkohol för att lindra eller undvika abstinenssymtom
   
3. Alkoholen tas ofta i större mängd eller under en längre tidsperiod än planerat
4. Det finns en varaktig önskan om eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera alkoholbruket
5. Mycket tid går åt till att skaffa alkoholen, att inta den och att återhämta sig från alkoholpåverkan
6. Viktiga sociala aktiviteter, yrkes- och fritidsaktiviteter överges eller minskas på grund av alkoholbruket
7. Fortsatt alkoholbruk trots att man vet att de fysiska och psykiska besvär man har sannolikt har orsakats eller förvärrats av alkoholintaget

Källa: Riskbruk och missbruk, Katarina Johansson & Peter Wirbing, Handbok för tidig upptäckt, rådgivning och behandling av alkoholproblem

Varför tål kvinnor mindre alkohol än män?

Kvinnors och mäns förmåga att ta upp och bryta ner alkohol skiljer sig åt och generellt tål kvinnor alkohol sämre än män. Kvinnor har större risk än män att drabbas av kroppsliga skador av alkohol. Bäst dokumenterad är kvinnors större risk att drabbas av leversjukdom. De flesta typer av leverskador utvecklas snabbare och vid lägre alkoholintag hos kvinnor än hos män. Även alkoholrelaterat högt blodtryck utvecklas lättare hos kvinnor. Urinvägsinfektioner och gynekologiska besvär liksom oregelbundna menstrautionsblödningar och nedsatt fruktsamhet är vanlig. En ökad risk för bröstcancer finns beskriven även vid en ganska måttlig alkoholkonsumtion.

En förklaring är att kvinnor väger i allmänhet mindre och kroppen innehåller en lägre andel vatten vilket ger en högre alkoholkoncentration i blodet. Dessutom har kvinnor mindre av enzymet alkoholdehydrogenas i magsäcken som bidrar till alkoholens nedbrytning. En större mängd av intagen alkohol går alltså ut i blodomloppet hos kvinnor. Det kvinnliga könshormonet östrogen spelar stor roll för leverns förmåga att förbränna alkohol. Alkoholen förbränns långsammare när östrogenhalten är hög, vilket den är vid ägglossning samt dagarna precis före menstraution, och alkoholhalten i blodet blir högre.

Källa: Riskbruk och missbruk, Katarina Johansson & Peter Wirbing, Kvinnor och alkohol, Lena Dahlgren

Vad händer om man dricker alkohol när man är gravid?

Det växande fostret är oändligt mycket känsligare för alkohol än en vuxen. Moderkakan fungerar som ett skydd för att orenheter i mammans blod inte ska passera in till fostret, men idag vet man att vissa skadliga ämnen ändå tränger igenom. Alkohol är ett sådant ämne. Alkoholkoncentrationen blir lika hög i fostrets blod som i mammans när hon dricker. Det finns inga tillförlitliga uppgifter om vilka halter alkohol ett foster klarar. Man har dock kunnat konstatera att alkoholintag under graviditeten utgör en vanlig orsak till många fosterskador vilket ökar risken för att barnet efter födseln kan få fysiska och psykiska men. En annan sak man riskerar är att fostret inte ska bli livsdugligt och att graviditeten avbryts med missfall.

Källa: Ett gals vin kan väl inte skada? Alkoholkommittén

Finns det någon medicin som kan bota alkoholberoende?

Nej, inte bota själva beroendet men det finns läkemedel som kan vara till hjälp för den som vill sluta dricka. Medlen är bevisat effektiva bara när de används i kombination med sk psykosocial behandling (t ex återfallsprevention).

Antabus är en medicin som gör att man inte kan dricka alkohol eftersom preparatet ger en rad obehagliga symptom om man dricker som t ex kraftig rodnad i ansiktet, dunkande huvudvärk, hjärtklappning, illamående, kräkningar och känsla av andnöd. Vid större intag av alkohol kan medvetslöshet bli följden. Antabus har använts i Sverige sedan 1950-talet. Enl en SBU-rapport från 2001 (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har medel som ger obehag vid drickande ingen effekt när det tas utan övervakning. Men den som tar Antabus under tillsyn kan ha god hjälp att hålla sig nykter.

Under det senaste decenniet har två nya läkemedel utvecklats mot alkoholberoende akamprosat (Campral) och naltrexon (Revia). De två medlen tycks verka på olika sätt i kroppen och har olika effekt. De studier som redovisas i SBU-rapporten visar att jämfört med en kontrollgrupp ger behandling med akamprosat fler helnyktra patienter och fler helnyktra dagar. Behandling med naltrexon ger fler missbruksfria patienter och fler missbruksfria dagar. Att vara helnykter innebär alltså att man inte dricker någon som helst alkohol medan missbruksfrihet betyder att man kan dricka utan att det uppstår negativa följder. Det bör också nämnas att de båda läkemedlen i vissa fall har måttlig effekt och inte alls hjälper alla som behandlas.

Det är inte helt klarlagt varför akamprosat har effekt. En del patienter säger att de känner mindre ”sug” vilket i sin tur kanske gör det mer naturligt att låta bli att dricka. När det gäller naltrexon finns mer kunskaper om hur läkemedlen påverkar kroppen. Upplevelserna av själva ruset blir mindre starka och då blir det mindre frestande att fortsätta att dricka.

Källa: Känner du någon som dricker för mycket? Frågor och svar. SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering, författare: Ulf och Birgitta Jonasson